”Agrosfär ger helt nya möjligheter”

Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen. Foto: Lantmännen

4 mars 2024

Klimatberäkningsverktyget Agrosfär används redan av ledande aktörer inom livsmedelsförädling och banksektorn. Nu testas verktyget av utvalda gårdar inom Lantmännens odlingsprogram Klimat & Natur.

Agrosfärs beräkningar grundas på faktiska data från varje individuell ko eller varje ton odlat vete, vilket skiljer sig från många andra klimatberäkningsverktyg som använder schabloner eller uppskattningar baserade på genomsnittliga värden.

Denna skillnad blir allt viktigare när fler företag i lantbrukets värdekedja ansluter sig till Science Based Targets för att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet. För livsmedelsproducenter och handeln ligger den stora majoriteten av utsläppen inom scope 3, alltså indirekta utsläpp som organisationen inte äger eller kontrollerar själva.

– En utmaning med scope 3 är att beräkna utsläppen på ett rättvist och effektivt sätt. Här är Agrosfär unikt i sin detaljgrad och ger helt nya möjligheter att kvantifiera klimateffekten av en viss åtgärd på gård. Det är centralt för att i nästa steg kunna visa framsteg i förhållande till de siffersatta målen inom Science Based Targets och att kunna ta betalt för det mervärdet, säger Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.

”Räkna på miljövinsterna”

I ett nytt projekt kommer Agrosfär att testas av utvalda gårdar knutna till Lantmännens odlingsprogram Klimat & Natur, med särskilt hårda kriterier för att minska klimatpåverkan och gynna biologisk mångfald. Bland gårdarna finns Lantmännens framtidsgårdar Bjertorp och Svalöv. I ett första steg ligger fokus på strategier för precisionsgödsling.

– Under 2023 har fakta och data samlats in om gårdens bränsleförbrukning, bränsletyp, gödselmängd, energianvändning för tröskning och torkning samt flera andra faktorer. Med hjälp av Agrosfär ska sedan koldioxidutsläpp beräknas baserat på faktiska data, snarare än utifrån schablonvärden som ofta används för klimatberäkningar, säger Claes Johansson.

Målet är att hitta en optimal gödslingsstrategi som ger ökad avkastning och minimerar kväveförlusterna från åkermarken.

– Med hjälp av Agrosfär kan vi för första gången räkna på miljövinsterna med de olika strategierna, vilket är ett stort framsteg och unikt i branschen, säger Claes Johansson.

Konkreta åtgärder och kompensation

Lantbrukets klimatomställning kräver konkreta åtgärder som kostar pengar. Det menar Claes Johansson.

– Lantbrukarna lever redan i en verklighet med pressad lönsamhet och höga risker. Att själva finansiera den omställning som är en angelägenhet för hela värdekedjan är inte möjligt. Tekniken finns, viljan att möta framtiden finns på plats, men lönsamheten i dag är för svag för att klara de investeringar som krävs. Därför krävs ett engagemang från hela värdekedjan för att omställningen i livsmedelssektorn ska ta fart, säger Claes Johansson.

Emilia Liljeström, vd på Agronod som utvecklar Agrosfär, understryker vikten av att kompensera lantbrukare.

– Vi behöver affärsmodeller som tar hänsyn till och belönar lantbrukare för den förflyttning och för de nyttor för ekosystemet som skapas på gårdsnivå. Vårt samarbete med Lantmännens odlingsprogram Klimat & Natur är en central del av detta, säger Emilia Liljeström.


Föregående
Föregående

“Det som är bra för klimatet är också lönsamt för verksamheten”

Nästa
Nästa

Dataväxt: Därför delar vi data via Agronod