Swecos granskning av Agrosfär-modellen
Agrosfärs beräkningsmodell har tredjepartsgranskats av Sweco. Här kan du läsa utlåtandet från Sweco.
Sedan lanseringen i juni 2022 har Agrosfär väckt stort intresse som ett branschgemensamt verktyg för klimatberäkning inom svenskt lantbruk. I dag används Agrosfär av ledande aktörer inom livsmedelsförädling såväl som banksektorn. I en ny rapport beskrivs beräkningsmodellen i detalj.
Rapporten och arbetet med Agrosfärs beräkningsmodell har tredjepartsgranskats av Sweco.
– Arbetet som beräkningsteamet för Agrosfär gör och har gjort är banbrytande i sin detaljgrad. Den samlade expertisen och erfarenheterna i projektet fungerar som en minst lika viktig del som metodstandarderna, säger Andreas Asker, senior LCA-expert på Sweco.
Swecos granskning har gjorts mot de standarder och riktlinjer som Agrosfär vägleds av. Beräkningsmodellen är anpassad för svenska förhållanden men lutar sig mot etablerade internationella standarder, till exempel GHG-protokollet.
Rapportens sammanfattning
“Jordbrukssektorn i Sverige behöver minska utsläppen av växthusgaser och bidra till klimatmålet om nettonollutsläpp till 2045. Målet för minskning av växthusgasutsläppen för jordbrukets utsläpp är inte kvantifierat, men det svenska klimatpolitiska ramverket säger att 'den svenska livsmedelsproduktionen ska öka så mycket som möjligt med så liten klimatpåverkan som möjligt' och flera nyckelaktörer inom livsmedels- och jordbrukssektorn har tagit fram färdplaner eller branschspecifika mål för att minska utsläppen av växthusgaser från sektorn. Följaktligen ökar kraven på transparent redovisning och rapportering av växthusgaser inom jordbrukssektorn, både på nationell och internationell nivå.
Syftet med verktyget Agrosfär är att skapa en automatiserad, datadriven klimatberäkning som kan användas inom svenskt lantbruk för att beräkna växthusgasutsläpp på produkt- och gårdsnivå. Den automatiserade datainsamlingen sparar tid, ökar noggrannheten i beräkningarna och förenklar uppdateringar av verktyget över tid för att ligga i linje med de senaste klimatrapporteringsmetoderna. Det ska vara möjligt att kontinuerligt göra uppföljningar av nyckeltal och mäta förbättringar från vidtagna klimatåtgärder.
En arbetsgrupp bestående av experter på livscykelanalys inom jordbruket har tagit fram beräkningsmodellen för verktyget, dvs har satt systemgränser, valt metoder, emissionsberäkningar och emissionsfaktorer. Ett tekniskt team har utvecklat algoritmerna, ett digitalt gränssnitt och integrerat verktyget till befintliga jordbruksdatabaser som tillhandahåller gårdsspecifik information om grödor, djurproduktionsdata, markegenskaper, och inköpta varor etc. Verktyget och användargränssnittet har utvecklats baserat på input och feedback från referenslantbrukare genom prototyper, test och djupintervjuer.
Prioriterade riktlinjer som beräkningen av klimatpåverkan från produkter är baserad på är Product Environmental Footprint Category Rules (PEFCR), International Dairy Federation (IDF) tillvägagångssätt för koldioxidavtryck för mejerisektorn och FAO Livestock Environmental Assessment and Performance Guidelines (FAO LEAP). För gårdsperspektivet är Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) Corporate Standard, GHG Protocol Agricultural Guidance (Scope 1 & 2) och GHG Protocol Corporate value chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard vägledande. Där standarder har avvikit eller där antaganden har krävts har arbetsgruppen gjort expertbedömningar om vilken metod/riktlinje som ska följas eller vilka antaganden som ska göras.
En första version av verktyget, ursprungligen beskriven i första versionen av rapporten, togs fram som en bas för vidare utveckling. Den första versionen innehåller en nöt- och växtmodul och kan beräkna koldioxidavtryck från grödor, mjölk och nötkött. Denna rapport, version 1.1, har uppdaterats för att inkludera den senaste utvecklingen av verktyget. Den huvudsakliga förändringen är att verktyget nu också kan användas för att beräkna klimatpåverkan från en gård på årlig basis. Framtida utvecklingsmöjligheter för verktyget och beräkningsmodellen beskrivs i kapitel 7 och innefattar bland annat att utveckla moduler för fler djurslag, fördjupa integrationen mellan växt- och nötmodulerna, utöka antalet datakällor för automatisk datainsamling, utveckla en kolinlagringsmodul och justeringar för att säkerställa framtida anpassningar till viktiga klimatrapporteringsstandarder.
Rapporten som beskriver beräkningsmodellen kommer att uppdateras när verktyget utvecklas och nya versioner av verktyget släpps.”
Agrosfär:
Agrosfär är ett verktyg som möjliggör detaljerade och automatiserade klimatberäkningar för svenskt lantbruk.
Data hämtas från gårdens uppkopplade system och minskar manuell administration för lantbrukare.
Idag används Agrosfär av ledande aktörer inom livsmedelsförädling och banksektorn.
Beräkningar kan göras för hela gården samt för olika produktionsgrenar: växtodling, mjölkproduktion och nötköttsproduktion. Arbetet med att inkludera grisproduktion pågår.
Beräkningsmodellen har tagits fram av Sveriges ledande experter inom livsmedel, lantbruk och klimatberäkningar, möt teamet här.
Finansieras genom ett EIP-projekt.
